Psykiatrisk förklaring till prokrastinering, ångest, ADHD och stress
Många människor upplever att vardagliga uppgifter är enkla att utföra, medan det som verkligen betyder något känns oproportionerligt svårt. Att svara på mejl, scrolla i mobilen eller göra små administrativa uppgifter går lätt – men att ta viktiga beslut, påbörja betydelsefulla projekt eller ta tag i personliga problem skjuts upp.
Detta fenomen är vanligt och kan ha djupare pykologiska och neurobiologiska förklaringar.
På Skepsis i Göteborg möter vi ofta patienter som beskriver just detta:
att de fungerar väl i det lilla, men fastnar i det som är viktigt.
Vad är prokrastinering?
Prokrastinering innebär att man medvetet skjuter upp uppgifter trots att man vet att det kommer få negativa konsekvenser.
Det är viktigt att skilja mellan:
- normal uppskjutning (som alla människor gör ibland)
- kronisk prokrastinering (som påverkar livskvalitet och funktion)
Forskning visar att prokrastinering inte främst handlar om lathet, utan om hur hjärnan hanterar känslor, stress och motivation.
Varför känns det viktiga svårare än det enkla?
1. Emotionell laddning och rädsla för konsekvenser
Det som är viktigt är ofta kopplat till starka känslor:
- rädsla för att misslyckas
- rädsla för att lyckas
- oro för att bli bedömd
- ansvar och konsekvenser
- identitet och självkänsla
När en uppgift är emotionellt laddad aktiveras hjärnans hot- och stressystem, särskilt amygdala. Detta kan minska aktiviteten i prefrontala cortex – den del av hjärnan som styr planering, impulskontroll och beslutsfattande.
Resultatet blir att hjärnan prioriterar kortsiktig trygghet framför långsiktiga mål.
2. Prokrastinering som affektreglering
Inom modern psykologi ses prokrastinering allt oftare som ett problem i affektreglering.
När en uppgift väcker obehag försöker hjärnan minska känslan genom att:
- undvika uppgiften
- fokusera på enklare aktiviteter
- söka snabb belöning
Detta ger en tillfällig känsla av lättnad, vilket förstärker beteendet.
På sikt leder det dock till:
- ökad stress
- skuld och skam
- minskat självförtroende
- försämrad psykisk hälsa
3. Dopamin och motivation
Motivation styrs till stor del av hjärnans dopaminsystem.
Enkla uppgifter ger ofta:
- snabb feedback
- omedelbar belöning
- låg osäkerhet
Viktiga uppgifter ger däremot:
- fördröjd belöning
- hög osäkerhet
- större mental ansträngning
Detta gör att hjärnan naturligt dras till det enkla.
Hos personer med ADHD är denna mekanism ofta ännu starkare.
Samband mellan prokrastinering och psykisk ohälsa
På Skepsis i Göteborg ser vi att svårigheter att ta tag i viktiga saker ofta är kopplade till underliggande psykisk problematik.
Ångestsyndrom
Personer med ångest upplever ofta:
- överdriven oro
- katastroftankar
- rädsla för att göra fel
Det viktiga skjuts upp eftersom det väcker ångest.
ADHD hos vuxna
Många vuxna med ADHD beskriver att de:
- har svårt att komma igång
- tappar fokus på långsiktiga mål
- fastnar i småuppgifter
Detta beror på svårigheter med exekutiva funktioner och dopaminreglering.
Depression
Vid depression är initiativförmågan ofta nedsatt.
Det viktiga känns:
- tungt
- meningslöst
- övermäktigt
Utmattningssyndrom och stress
Långvarig stress påverkar hjärnans kognitiva funktioner.
Personen kan:
- ha svårt att tänka klart
- undvika komplexa uppgifter
- känna sig överväldigad
Perfektionism och självkritik
Perfektionism är en vanlig bakomliggande faktor.
Många tänker:
- “Om jag inte kan göra det perfekt är det bättre att inte börja.”
Detta skapar en paradox:
ju viktigare något är, desto svårare blir det att ta tag i det.
När bör man söka hjälp?
Det är normalt att skjuta upp saker ibland.
Men om du känner igen dig i flera av följande punkter kan det vara läge att söka professionell hjälp:
- du skjuter upp viktiga saker under lång tid
- problemet påverkar arbete, studier eller relationer
- du känner stark stress, ångest eller nedstämdhet
- du tappar tilltro till dig själv
- du misstänker ADHD eller annan psykisk problematik
En psykiatrisk bedömning kan hjälpa till att förstå orsaken och hitta rätt behandling.
På Skepsis i Göteborg erbjuder vi utredning och behandling anpassad efter individens behov.
Vad hjälper? – psykiatrins perspektiv
Behandling kan bestå av en kombination av:
Psykologisk behandling
- kognitiv beteendeterapi (KBT)
- arbete med ångest och undvikandebeteende
- strategier för struktur och motivation
Medicinsk behandling
- läkemedelsbehandling vid ADHD, depression eller ångest
- individuellt anpassad psykiatrisk uppföljning
Psykoedukation
- förståelse för hur hjärnan fungerar
- konkreta verktyg för vardagen
Vi finns för dig
Att allt känns lätt utom det viktiga är inte ett tecken på svaghet eller lathet.
Det är ofta ett uttryck för hur hjärnan hanterar känslor, stress och motivation.
Genom att förstå de bakomliggande mekanismerna går det att bryta mönstret och skapa förändring.
Om du upplever att prokrastinering påverkar ditt liv, kan professionellt stöd vara ett viktigt första steg.
Kontakta oss för rådgivning och bedömning.
